kleton

...men idag gör den det. Hej allihopa!...eller iaf ni som åtminstonde har orkat knappa er ända hit igen över internet...

Jag har varit borta från bloggandet ett tag, sen i onsdags morse, men det känns som en evighet, nästan en vecka. Men det känns som att tiden stått stilla. Allt känns som att det stannar av såhärårs, man sitter mest ensam och stirrar och är rastlös känns det som. Man börjar fundera kring sitt liv, det känns verkligen rutin såhärårs.

Som en envis mygga hackar tankarna om att bara dra härifrån som vanligt, bort till sydligare breddgrader bort från mörket och kylan. Det känns som att man slösar den bästa tiden av sitt liv med att sitta och glo sig deppig under ett drygt halvår tills man kan kan vara ute igen utan att frysa.

Jag har lyssnat rätt mycket på Daft Punks livealbum under veckan; "Prime time of your life" finns det en låt som heter, det fick mig att tänka på att: -Ja, nu är verkligen prime time of mitt fucking liv!

När annars under detta liv kommer jag vara ung, relativt fri och obunden, ha energi och ork? Det är ju nu man ska sticka ut på äventyr till Australien med ett arbetsvisum och 2000kr på fickan. Då har man lite eld i röven, något som motiverar en att fixa saker och ting. Det  kanske är för enkelt allt här hemma, man fixar allt på autopilot, man fixar pengar för att överleva. Sen överlever man, men vad gör man annars? Visst jag gör en massa saker, men är det det jag tänker på mest då? Kanske om jag bara drar iväg så börjar jag tänka på allt jag kunde gjort hemma istället? Men varför gör jag inte de sakerna då? Jo, för att jag vill åka iväg!  Allt annat finns väl ändå kvar? Folk säger ju att det aldrig är för sent, att man visst kan omskola sig från taxichaufför till läkare bara man har motivationen!

Men jag sitter ju ändå här, och jag har en plan för att stanna hemma, och när jag blir uttråkad med den planerar jag att åka iväg. Allt är ett ständigt vägande fram och tillbaka, stand up, film, musik, stannar det av om jag reser?

Jag kan väl köra stand up dit jag kommer? Jag kan väl göra musik på laptopen? Jag kan filma saker under resans gång? Vad är det som stoppar mig då? Min beslutsångest! Välkommen till min värld, jag får det till och med bekräftat i mitt stjärntecken. Fiskar lider av beslutsångest! Men jag vill inte identifiera mig med det, jag kan fatta beslut. Men när det väger mellan olika viljor, är det svårt helt enkelt...

Så vad har man gjort under tiden? Jag har jobbat kvällar i tunnelbanan med att sätta fast mässinglister på perrongerna så att synskadade ska märka av när de börjar närma sig den hälsofarliga delen av plattformen. Iaf när tåget dundrar in.

Annars har jag upptäckt Firefoxfunktionen "Stumble-upon". Man tycker på en knapp, och hamnar på en slumpmässigt vald sida. Har läst en hel del onödig fakta, och tittat på konstiga bilder. Läst en del intressanta saker, sett en massa skit och hemsidor som inte ens existerar längre...

Sen har jag kört stand up i söndags, jag var först ut och publiken var inte särskilt uppvärmda eller på gång. Det kändes mest som att jag stod och snackade för mig själv, tappade lusten halvvägs och tänkte varken på inlevelse eller tajmning. Jag kom ihåg det mesta jag skulle säga iaf, även om det kunde varit tajtare. Jag fick ju en liten stand-upsvacka efter det, kände att inte ens DET var kul längre. Men sen dess har jag blivit påminnd om alla gånger det faktist har gått bra. Man kan ju inte ge upp, vore ganska otroligt om jag gjorde det dock.

Idag klippte jag vidare på Norra Brunn, klippte lite på AKS föreställningen på Boulevardteatern. Den är snart klar, ska bli riktigt kul att höra vad de tycker om den. Jag är hyfsat nöjd hittills iaf.

Tidigare idag var jag också och träffade några elever som vill ha med mig i en kortfilm, ska spelas in i nästa vecka. Ska bli kul faktist.

Snackade skit med David om framtiden, det var givande. Har även snackat lite löst med Isak om ett dokumentärfilmsprojekt. Sånna saker gör att det är svårt att bara slita sig från Sverige trots allt...