Hit eller dit?
Japp, nu sitter man här i allmän beslutsångest igen. Som man bäddar får man väl ligga antar jag. Vad ska jag göra egentligen?
Har funderat på om jag ska åka till London och satsa stenhårt på att köra en massa stand up? Ska jag bara ta mitt pick och pack och dra till Thailand? Plugga distans och slippa vintern ett tag?
Eller ska jag stanna kvar hemma och bara satsa på att skaffa mig ett filmjobb, köra stand up, filma alla sketcher man snackat om?
Jag vet inte? Kommer jag någonsin orka bli en ansvarsfull vuxen självständig individ på allvar? Eller ska jag härva runt mellan diverse småjobb, och konstiga boendelösningar forever?
Jag känner mig ledsen, jag känner mig glad, jag känner mig ensam, jag känner mig kvävd, jag känner mig fri...
Mina skulder måste tas hand om, och här sitter man; arbetslös, snusar mitt i natten lyssnandes till Coldplay. Vända på dygnet känns som att det går på automatik för min del.
Vad gör jag? Jag kan inte jobba, inga fler tråkiga jobb! Det förstör mig verkligen, på allvar! Jag börjar fan gråta om jag måste hoppa på nåt mer dead-end jobb.
Men jag är inte tillräckligt organiserad, varför har jag inte min portfolio klar med filmer jag kan visa upp? Då hade jag bara kunnat skicka till alla produktionsbolag.
Vad är det som stoppar mig? Allmän oorganisation, lathet? Jag vet inte? Jag fuckar upp saker och ting för mig själv konstant.
Slänger ut 76.000kr på en helt värdelös kurs. Varför har jag inte tagit tag i det? Varför skriver jag inte ett brev och klagar till skolan, eller skolverket?
För nånstans orkar jag inte, och nånstans bryr jag mig inte heller... Men det känns bara så hopplöst ibland. Meningslöst.
Sitter och lyssnar på Elliot Smith nu, påminner mig om gamla försvunna vardagar. Dagar man satt i liknande tankar som idag, fast för två år sedan. Personer som fanns i ens liv då, men som inte längre närvarar alls...
Life goes on, and so do I!
Aja, har iaf kört en del bra stand up på sistonde. Jag har även börjat bygga om min gamla hemsida, tror att det kommer att bli bra.
Vem vet, kanske ordnar sig saker och ting ändå?
Har funderat på om jag ska åka till London och satsa stenhårt på att köra en massa stand up? Ska jag bara ta mitt pick och pack och dra till Thailand? Plugga distans och slippa vintern ett tag?
Eller ska jag stanna kvar hemma och bara satsa på att skaffa mig ett filmjobb, köra stand up, filma alla sketcher man snackat om?
Jag vet inte? Kommer jag någonsin orka bli en ansvarsfull vuxen självständig individ på allvar? Eller ska jag härva runt mellan diverse småjobb, och konstiga boendelösningar forever?
Jag känner mig ledsen, jag känner mig glad, jag känner mig ensam, jag känner mig kvävd, jag känner mig fri...
Mina skulder måste tas hand om, och här sitter man; arbetslös, snusar mitt i natten lyssnandes till Coldplay. Vända på dygnet känns som att det går på automatik för min del.
Vad gör jag? Jag kan inte jobba, inga fler tråkiga jobb! Det förstör mig verkligen, på allvar! Jag börjar fan gråta om jag måste hoppa på nåt mer dead-end jobb.
Men jag är inte tillräckligt organiserad, varför har jag inte min portfolio klar med filmer jag kan visa upp? Då hade jag bara kunnat skicka till alla produktionsbolag.
Vad är det som stoppar mig? Allmän oorganisation, lathet? Jag vet inte? Jag fuckar upp saker och ting för mig själv konstant.
Slänger ut 76.000kr på en helt värdelös kurs. Varför har jag inte tagit tag i det? Varför skriver jag inte ett brev och klagar till skolan, eller skolverket?
För nånstans orkar jag inte, och nånstans bryr jag mig inte heller... Men det känns bara så hopplöst ibland. Meningslöst.
Sitter och lyssnar på Elliot Smith nu, påminner mig om gamla försvunna vardagar. Dagar man satt i liknande tankar som idag, fast för två år sedan. Personer som fanns i ens liv då, men som inte längre närvarar alls...
Life goes on, and so do I!
Aja, har iaf kört en del bra stand up på sistonde. Jag har även börjat bygga om min gamla hemsida, tror att det kommer att bli bra.
Vem vet, kanske ordnar sig saker och ting ändå?
Kommentarer
Postat av: Anonym
Dagarna kommer alltid att försvinna, det viktiga är att kunna titta tillbaka på dem och känna att du inte kunde gjort något annorlunda.
Postat av: Erik
Uppskattade att lasa den har bloggen. Skont att ta del av en till synes okomplicerad "icke-pretto-manniskas" tankar
keep up the good work
Postat av: Leon
Tack Erik! Det var kul att höra, ska blogga igen inom kort:)
Trackback
