När jag inte vet...exakt...

Asså, lite när man ser saker och ting från olika perspektiv samtidigt. Som att man vet att det oftast bättre att sätta fart med saker och ting på eget bevåg om man vill att något ska hända. Annars är risken att det mest snack och ingen verkstad.

Samtidigt som man söker rådgivning av sina närmaste. Varför? Den gamla vanliga klyschan, osäkerhet? Om man är säker är det väl bara att göra det?

Eller är det motivation man söker, kanske har man glömt bort varför man en gång började drömma om något. Saker och ting ändras ju, men trots det är det ju vissa drömmar som består. Man vet att man vill, men minns inte varför. Så ibland kan det vara inspirerande att få lite motivation av folk man känner. Ett sätt att få nya perspektiv på saker och ting, eller gamla, för den delen.

Så vad är det jag vill då? Det är det som är problemet. Jag vill massor, men så fort jag börjar prata om saker, känns de ibland redan uppfyllda och avklarade i huvudet på nåt sätt. Det är märkligt, men det känns som att behovet försvinner. Att jag tillfredsställs av visionerna av saker och ting, att tänka ut en plan, men aldrig genomföra den...

Ska det bli min ständiga ångest, är det min ständiga ångest? Deltidsångest kanske. Jag vet att en del känner mig som en driftig person som får en hel del saker gjorda. Det kanske stämmer. I min värld är bara ångesten kopplad till att jag vet att jag kan prestera bättre på det som intresserar mig här i livet. Någon slags prestationsångest kanske?

Nu slog det mig plötsligt vad dramatisk den här texten verkar vara. Ångest är inget begrepp jag tycker att jag själv associerar mig själv med. Men vem gör det? -Hej, jag associerar mig själv med stress och ångest.

Skitsamma, poängen är att jag känner att jag har så mycket mer jag vill ge än jag visar just nu. Förr eller senare måste man satsa fullhjärtat på nånting för att komma någonstans. Jag tror att det är det jag tycker är lite läskigt på nåt sätt...

Aja, nu försvann min fokus för att skriva:P Peace

Kommentarer
Postat av: Jonka

Hej din gamla fisk. Oroa dig inte!

2008-03-25 @ 14:54:53
URL: http://sjalvstudier.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0